Under Ketos

torsdag, 03 februari 2011 20:44, Politik

Nu har jag bestämt mig - Det tog 20 år. Att sluta röka tog 25 år. Det gjorde jag för 12 år sedan. Vad har jag bestämt,jo sundare mat. Gått över på GI mat. Innebärande att jag under de två första veckorna ej äter raffinerat socker,ej vitt mjöl,ej potatis. Innebärande nej till vitt bröd,pasta,ris,pommes frites,mos,pizza,glass och juice som några exempel. Inga kolhydrater att tala om. Det är meningen att mitt kroppsfett skall omvandlas till kolhydrater. När jag mönstrade vägde jag 59 - Idag 97 kg. Jag var rätt tunn då..Fortfarande inte jättetjock med buk men ändå..too much. Började i söndags. Tisdag och Onsdag var pest i reaktion. Organen måste ställa om sig och igår kändes det som jag skulle avlida, har som frisk aldrig mått så dåligt. Ketos heter det. Jag visste att dag fyra skulle vara värst och intalade mej att vänta tills idag. Imorse var jag mycket bättre. Den 20 Maj skall jag väga 83 kg säger datorn. Jag är 187 cm lång så det blir ett bra BMI. Jag har lärt mig mer de senaste dagarna. Om raffinerat socker och vetemjöl. Här kommer citat ur SVD och DN. I den omfattande danska studien, ”Diet, Cancer and Health Study” som publicerats i senaste numret av ansedda American Journal of Clinical Nutrition, ingick 53 644 medelålders män och kvinnor som följdes under 12 år. Resultaten visade sig att risken för hjärtinfarkt minskade bland dem som valde kolhydrater med lågt GI och att risken för fett är överdriven. - För mycket mättat fett är inte bra, men inte så farligt som kolhydrater av dålig kvalitet, sammanfattar Mariane Uhre Jakobsen, doktor vid Universitetssjukhuset i Århus. GI Viktkolls Ola Lauritzson bekräftar slutsatserna i studien. - Det som är unikt med studien är att den löper över en riktig lång period och att forskarna inte bara tagit hänsyn till om man valt en fettrik diet eller en kolhydratsrik diet, utan också analyserat kvalitén på kolhydraterna utifrån GI-perspektiv. -Studien handlade inte främst om viktnedgång utan om risken för klassiska välfärdssjukdomar som hjärtinfarkt och cancer. Även om många väljer att följa GI-metoden för att gå ner i vikt, är förmodligen den största vinsten av dem alla att det generella hälsoläget förbättras när du följer GI-metoden, konstaterar Ola Lauritzson. Mer grönsaker och fullkorn. Nötter som källa till protein. Mer vegetabiliska oljor och allt i kombination med en dos daglig motion. Det är receptet på sunda mat- och levnadsvanor, enligt Harvardprofessorn Walter Willett som gästat Sverige och Karolinska institutet. Raffinerade kolhydrater är minst lika skadligt för hälsan som för mycket mättat fett och det behövs ett förändrat fokus i folkhälsoarbetet för att varna för snabba kolhydrater. Det förklarar Bostonforskaren Walter Willett i en exklusiv SvD-intervju. Som vetenskapligt ansvarig för tre av världens största kostundersökningar anses han sedan många år vara en av världens ledande experter på kost och hälsa. Få ner fettkonsumtionen –Robert Atkins (som lanserade lågkolhydratkosten) ska ha kredd för att han riktade uppmärksamheten mot avigsidorna med kolhydrater. Tidigare var allt fokus inriktat på att få ner fettkonsumtionen och kolhydrater ansågs bättre oavsett kvalitet. –Det vi behöver idag är en balanserad syn. Det är inte ett enda näringsämne som avgör om maten är sund. Maten är som en orkester där många instrument samverkar, och då kan inte alla spela oboe, säger Walter Willett. Han menar att raffinerat mjöl och socker, inte minst i läsk, är en av de största orsakerna till fetma, ökad insulinresistens och diabetes. Om man istället äter fullkorn blir insulinpåslaget mindre, dessutom följer många nyttigheter på köpet. Willet tycker också att Sverige liksom Danmark bör förbjuda transfetter och att vi bör ät mindre potatis för det är en föda som passade tidigare generationer som arbetade hårt, inte för oss som knappast rörs oss. Han säger dessutom att vi ska äta kött från friska djur uppföda på naturligt bete. Det ger ett magrare kött med större andel fleromättat fett. –Ett korn är bland det mest livskraftiga som finns. Inom sitt skal bär det alla de oljor och näringsämnen som behövs för att börja gro, kanske flera år senare. I kvarnen tas allt det nyttiga bort utom kärnan av stärkelse. Det nyttiga ges som foder till djuren för att de ska växa snabbare. Den vita stärkelsen som blir kvar ges till oss så att vi får diabetes. Ett skäl till att nyttigheterna tas bort är att mjölet blir mer hållbart, kan användas i olika processer och ger varor med långa bäst-före-datum, menar Willet. - Det viktigaste är inte hur stor andel i procent som man äter kolhydrater eller fett, utan kvaliteten på kolhydraterna, säger Alicja Wolk, professor vid enheten för nutritionsepidemiologi på Karolinska institutet i Stockholm. Det blir också allt tydligare att det är viktigt med rätt sorts fett. Wolk tycker att det är klokt att söka inspiration i vissa traditionella svenska matvanor. - Använd rapsolja, den har bra fettsyresammansättning. Ät fullkornsbröd, inte baguetter, och fisk två—tre gånger per vecka. Men all svensk mat är inte bra. Undvik stekt korv, påpekar Wolk. Myndigheternas budskap har i 30 år varit att minska på fett i maten, och särskilt det mättade fettet, för att minska risken för hjärt- kärlsjukdom. För mycket mättat fett är inte bra men inte så farligt som dåliga kolhydrater. Källa: SVD och DN Gissa vad detta är.. Jo,,Kaninmat i Bryssel... En gång i tiden åt jag kaningryta.Denna gång såg kaninen ut så här.Det smakade gott..mört och mjukt kött.