Kina och kalas
tisdag, 18 september 2007 00:37, Kjells Funderingar
Oj vad tiden går, länge sedan nu som jag gästade komunalrådets blogg.
Jag har hunnit med mycket sedan dess. Ska berätta en del utav det nu.
Sitter just nu på tåget efter att ha varit på Nalin Pekguls (S-kvinnors ordförande) 40 årsfest.
Ganska trött eftersom det var mycket dans, närmare bestämt kurdiska folkdanser. Jättekul.
Eftersom jag regelbundet går på Helens Dansskola, så är jag van vid olika stegkombinationer.
Fick därför mycket beröm för jag hängde med så snabbt.
Innan jag for iväg på kalaset igår, så hann jag faktiskt med att promenera 4 km Hjärtgåing i Lidköping. Jag tror faktiskt att vi slog Stockholm i antalet kvinnor som deltog i arrangemanget. En stor eloge till Ann-Louise Friberg som varit initiativtagare och spindeln i nätet, så att alla kunde promenera utmed Vänerns strand denna fina höstdag.
Inte utan att jag tänkte tillbaks på min resa till Kina i slutet av augusti. Jämförelserna mellan Hongkong och Lidköping är många.
Hamnstäder båda två. Lidköping en utav de största i Vänern, Hongkong tvåa i världen.
Ja, det går väl an med ett höghus (Hedvalls dröm), men när det blir tusentals. En del var så stora att det skulle räcka med några stycken för att hela Lidköpings befolkning skulle få plats i det. När det blir så mycket människor på en plats, så blir miljöproblemen enorma. Trafik, avgaser, avfallsproblem, ja helt enkelt alla miljöproblem på en gång. Det var alltså svårt att få klara fotografier eftersom luften var fylld utav utsläpp.
Inte konstigt att en del tyckte att munskydd kunde vara en god idé att använda. Även om det definitivt inte stoppar alla utsläpp. Partiklarna är mindre och släpps igenom.
Visst fanns det fina vyer i Hongkong, men jag föredrar att att se Kinnekulle från Vänerns strand och känna att jag andas in ren luft och samtidigt veta att vattnet i Vänern är mycket, mycket renare än runt Hongkong Island. Ett utav de stora problemen där var utsläppen från sjöfarten, ett problem de inte tagit tag i annu. Det visade sig att fartygen ofta gick över till sämre bränsle när de närmade sig Kinas kust i jämförelse med en del andra hamnar.
Vi var ute och åkte båt och jag kan tala om att det guppade ordentligt. Inte bara beroende på trängseln i trafiken till havs, utan även beroende på att man hade fyllt ut hamnen och byggt där. Detta gjorde att vågorna bröts på ett konstigt sätt och det rullade hela tiden. Det fanns dock en hel del trevliga båtar att titta på, Kanske inte precis i Minas klass men ändå . . .
Jag kommer att återkomma till både Kinaresan och havsmiljöfrågorna. Tack för denna gång.
mvh Carina