Herr o fru uggla

lördag, 23 februari 2008 04:23, Politik

Att flyga långt innebär att man hamnar i ett tidshål.Väntan o väntan. Tid finns för reflektion. Titta på människor är ett tidsfördriv. Många par liknar varandra. En del äldre verkar på nåt sätt vuxit ihop. I veckan såg jag ett par som jag trodde var syskon men de var gifta. I dag satt jag mitt emot herr och fru uggla. De hade samma glasögon och samma sorts ögon. Ögonen cirkulerade runt på båda. Eller bara stirrade.Annars gick incheckningsproceduren förvånansvärt bra. Jag använder selfdesken vilket få vågar göra , man står hellre i långa köer. Med selfservice får man upp hela kabinen och kan välja plats. Jag tog längs bak.Till min förvåning blev jag ensam i raden. Det blev min bästa långresa någonsin.Gott om plats att sträcka ut och ingen som skall passera eller passeras. I förrgår besökte jag Marriot hotel i Lima. Det är ett lyxhotel,men ändå är priserna i restaurang och bar låga. Jag åt där och satt i baren en stund. En måltid kostade 120 kr. En helkväll med dryck går väl på 200 kr. Intill mig i baren satt en stor överviktig 65 årig man. Han var klart berusad och högljudd. Att han var amerikan hördes på 5 sekunder. Efter ett tag frågade han mig vart jag kom ifrån och så var konversationen igång. Han hade bott i Filipinerna i 40 år sa han. Han verkade dock obehaglig så jag flyttade mig ifrån baren ganska snabbt. När jag slog på nyheterna imorse var huvudnyheten att en amerikansk storbedragare hade gripits. Ut ur hotellet iförd handbojor kom denne store amerikan jag träffade i baren, Bra att man har intuition annars kanske jag hade varit slagen i bojor också,hahahah. Playa del Larco. Rakt över gatan hade jag denna vy från den lgh jag hyrde för 200 kr dygnet.Här ser man väldigt bra hur man kan ha grönska trots att det aldrig regnar. Den höga luftfuktigheten + att det sveper in fuktmoln som ni ser runt höghusen. Men jag upplevde inte det som klibbigt fuktigt utan som svensk högsommar.Härligt.